Susanne Gäre skriver:
I vår bok Lantbruk, klimat och framtiden ägnar vi ett kapitel åt konsumtion och produktion av kött.
Fler och fler börjar få upp ögonen för att korna inte är några klimatbovar på det sätt som de blivit utpekade att vara. Fler och fler argument börjar publiceras där man inser klimatnyttan av kor som med sin existens bidrar till att binda kol och kan omvandla gräs till protein i form av kött, mjölk, ost, grädde, yoghurt med mera.
Till och med DN debatt tog den 7 maj i år in ett inlägg från 13 jordbruksexperter vars slutsats är:
”De internationella klimatkalkylerna tar inte med det kol som binds in i jordbrukets livsmedel. Och den energi som jordbruk producerar till motorer bokförs i en annan sektor. Räknar man in detta så är jordbruket sannolikt klimatneutralt redan i dag”.
Det här med att korna blivit klimatsyndabockar är förmodligen en medveten strategi i syfte att utveckla vegetariska alternativ. Intresset för vegansk och vegetarisk mat ökar och hade det inte funnits ekonomiska intressen bakom hade utbudet aldrig utökats som det nu gör.
AGRIFÖRETAG
I vår bok Lantbruk, klimat och framtiden skriver vi om den globala koncentrationen av multinationella företag som styr utsäde, handelsgödsel, bekämpningsmedel med mera. De globala agriföretagen har stärkt sin makt över lantbrukssektorn.
”Sedan länge har västvärlden dominerat detta ämnesområde men efter att China National Chemical Corporation, köpte det schweiziska Syngenta 2017 är nu även Kina en ledande nation som statlig ägare. Samma år godkändes tyska Bayers övertagande av det amerikanska Monsanto och dessutom har de amerikanska bolagen Dupont Pioneer och Dow Chemicals gått samman. Därutöver finns tyska BASF som en annan viktig aktör. Denna maktkoncentration medför att den globala handeln med insatsmedel för globalt jord- och skogsbruk kommer att domineras och styras av utbudet från några få gigantiska multinationella företag. ”
Nu visar det sig att vegomaten tar samma utveckling. I radioprogrammet Meny i Sveriges Radio P1 redovisar Thomas Tengby för att företagen Beyond meat och Impossible foods, kända för sina vegetariska hamburgare, ligger längst framme med vegetariskt kött.
Beyond meat och Impossible foods lockar till sig riskkapitalister och rika kändisar. I Sverige säljs Beyond Burger på Coop. Impossible burger får däremot inte säljas i EU, eftersom den burgaren innehåller genmodifierad jäst.
”Beyond Burger kommer från Beyond Meat® som grundades 2009 i Los Angeles, Kalifornien. Syftet var att försöka skapa ett komplett växtbaserat alternativ till köttburgaren, som inte skulle kompromissa med kvaliteten och med ett snällare avtryck mot vår planet. Bakom står en rad välkända investerarare och ambassadörer som Kyrie Irving, Leonardo DiCaprio, Snoop Dogg, Shaquille O’Neal, Jessica Chastain, Lindsey Vonn, Bill Gates med flera. De burgare Coop säljer tillverkas i Nederländerna.” (Källa: Coop)
När Beyond Meat i maj 2019 introducerades på börsen gick aktien bättre på introduktionen än någon annan aktie på nästan tjugo år. Beyond Meat gick bäst av alla aktier i USA under 2019, enligt Meny.
Veckans Affärer skriver att Beyond meat ökade omsättningen med 250 procent i tredje kvartalet 2019 och redovisade första vinsten i bolagets historia. Omsättningen uppgick till 92 miljoner dollar 2019.
ORKLA FOODS
Också i Sverige har det utvecklats och lanserats många produkter de senaste åren. Oftast är det soja som är basen. Importerad soja. Samma importerade soja från främst Latinamerika som används till djurfoder och som kritiseras för att förstöra regnskogarna.
Enligt Meny har en produkt, Anamma formbar färs, slagit stort i Sverige. Det är en sojafärs på importerad soja där man tillsatt stabiliserings- och konsistensmedlet metylcellulosa, också kallat E461, och då går det att krama köttbullar. Anamma görs av norska Orkla.
I programmet besöks en av Orklas vegofabriker i Eslöv.
En snabb googling på Orkla ger att Orkla Foods mest kända varumärken är Felix, Abba, Kalles, Pauluns, Bob, Frödinge, Ekströms, Risifrutti, Grandiosa, Önos…
Orkla Foods Sverige har huvudkontor i Malmö och anläggningar på elva orter i Sverige. Företaget omsätter 5,4 miljarder SEK, är grundat 2014 och har 1 500 anställda.
Nästan alla mattrender och tendenser i Sverige kommer från USA. Man kan ju fråga sig varför? Vårt land ser ju klart olikt ut USA på många olika sätt. Men de som jobbar med framtidens mat satsar hårt på köttalternativ. Här finns pengar att hämta.
Kina, som årligen importerar kött till ett värde av motsvarande tio miljarder pund, tecknade 2017 ett avtal med tre israeliska bolag för att få tillgång till laboratorieframställt kött: Super meat, Future meat technologies och Meat the future.
VEGOKÖTT?
Förresten pågår en debatt i EU om att vegomaten inte ska få kallas kött. I Frankrike har man förbjudit att marknadsföra vegetarisk mat som ”stek”, ”korv” eller ”bacon”. Fransmännen har antagit en lag som ska hindra att konsumenterna vilseleds vilket kan bli fallet när vegetariska halvfabrikat som sojabiff, grönsaksstek och tofukorv med form, smak och namn försöker väcka associationer till kött.
Man kan ifrågasätta hur klimatsmart vegomaten är. Förutom att sojabönan, som används till färs och burgare, importeras från Latinamerika, finns exempel på andra produkter vars klimatpåverkan är oklar exempelvis tempeh, oumph, tofu, tsay som också görs med inslag av sojabönor.
Det är positivt när det skrivs om klimatsmart mat och behovet av att minska utsläpp av växthusgaser men det behövs en kritisk blick. För de flesta veganer finns en övertro på köttersättningar, både icke-förädlade och processade. De har alla en klimatpåverkan, speciellt de importerade.
RIS
Även risproduktion har stor påverkan på klimatet men det har få debattörer ifrågasatt. Enligt IPCC svarar ris uppskattningsvis för en sjättedel av metanutsläppen. Även om uppskattningarna är osäkra och varierar bidrar risodling årligen med flera hundra miljoner ton atmosfärisk metangas. Från fälten, där man tar två till tre skördar per år, går metangasen upp i atmosfären vid jordbearbetning, omskolning och ogräsbekämpning. Dessutom har risplantan en egen förmåga att frigöra metangas genom bladen med hjälp av metanogena bakterier: methanogenesis.
Cirka 90 procent av allt ris produceras och konsumeras i Asien. Kina och Indien är de största producenterna med totalt 72 miljoner hektar.