Jag har i Norra Skåne publicerat tre artiklar om hur man blir bonde idag och vilka ekonomiska muskler jobbet kräver. Här följer den första.
Det var i mars i år som regeringen klassade det svenska jordbruket som samhällsviktigt och inte längre miljöfarligt. Men för att klara försörjningen krävs att det finns bönder. Idag är medelåldern på bönder över 60 år, få yngre har möjlighet att etablera sig som jordbrukare. Anledningarna är att det kostar massor av pengar, miljontals kronor även om du har en gård att ta över. Andra orsaker är att man måste jobba mycket, ofta både dag och natt och att det inte är speciellt bra betalt. Hur ska nyrekryteringen gå till?
Totalt har Sverige runt 67 000 jordbruksföretag men bara 16 000 av dem jobbar med lantbruk på heltid, enligt Jordbruksverkets statistik. Att klara ett jordbruk idag utan EU-bidrag och utan en positiv bank är omöjligt. Skuldbördan på samtliga Sveriges gårdar ökar och ligger för närvarande på 330, 7 miljarder kronor.
Kort sagt det är i stort sett bankerna som äger stora delar av det svenska jordbruket.
Johan Herrlin, har jobbat i 22 år som konsult åt LRF Konsult, som numera heter Ludvig&co. Han är sedan tio år chef för Ludvig&co i Kristianstad och sedan ett år biträdande chef för region syd. Han har genomfört tusentals generationsskiften och fastighetsaffärer. När vi träffas på kontoret i Kristianstad håller han samtidigt koll på en stor affär, ett jordbruk i 46-miljoners klassen.
– Då gäller det att ha banken med sig.
Tre vägar
Johan Herrlin säger att det finns tre vägar idag att bli bonde.
1- Genom gåva/arv.
Men det är inte så enkelt som det låter. Ofta finns det andra syskon som ska köpas ut. Föräldrarna kanske är delägare, eventuellt med sina bröder eller systrar, och någon vill kanske jobba på deltid. Det kan finnas djur att lösa ut, maskiner och om föräldrarna arrenderar mark ska arrendena tas över och hur löser man det?
– Men ingen gård är den andra lik, säger Johan Herrlin, det handlar om utmaningar som kan skilja sig från individ till individ.
2- Man köper en lantbruksfastighet med friska pengar.
– Det kostar mycket pengar, säger Johan Herrlin med betoning på mycket, summan beror på verksamheten. En produktion med djur kostar många miljoner, minst 10, så förutom att fastigheten ska köpas ska dessutom djur, maskiner och lager införskaffas. Det ska det finnas ett rörelsekapital och en affärsplan.
3- Man går den långa vägen och växer bit för bit.
– Men då måste man visa för banken att man kan sköta ett jordbruk, säger Johan Herrlin.
Kanske börjar man som anställd och bygger successivt upp sitt företag, kör maskiner åt andra, kanske köper en traktor och fortsätter köra åt andra, arrenderar mark, kanske blir erbjuden att gå in som delägare på den gård man jobbat på i kanske tio år och till slut kanske köper gården.
– Det krävs en otrolig drivkraft för att klara detta, säger Johan Herrlin, och att man kan bygga upp ett förtroende för banken.
– Det finns inget enkelt svar på hur man blir bonde idag, fortsätter han. Mycket beror på hur hur mycket arbetstid man vill lägga, vilken fas i livet man är. har småbarn, kan jobba bredvid…
Fler exempel
Han tar några andra exempel.
– Det finns dem som klarar sig på 10 hektar som de odlar sallat och jordgubbar på. Två personer försörjer sig och lever bra men då gör de precis allting själva.
Han säger att det finns fastigheter som inte har en krona i skuld och det finns de som har gigantiska lån. Men även den gård som inte har några skulder alls kan bli satt i skuld. Ett exempel:
– Såg att gården går med en miljon i vinst och är värd 10 miljoner. Ett barn ska ta över gården och lösa ut ett syskon och behöver låna minst fem miljoner till det. Banken säger nej. Dessutom kanske personen måste nyinvestera 1-2 miljoner. Det vill säga han måste betala runt 7 miljoner för att ärva sin del av gården. Det blir en svår situation.
Men om det är nästan omöjligt att starta ett jordbruk idag om man inte har banken med sig, hur ser du på framtiden?
– Jag är positiv över lag. Sverige och Skåne har bra förutsättningar. Skånes jord är i toppklass. vi har bra klimat, vi kan ta ut enorma mängder vall och vi kan trimma systemet för att ta ut ännu mer. Vi har duktiga företagare som dessutom är nöjda med sitt jobb. Sju av tio skulle valt samma jobb om de fick välja idag, visar våra siffror.
– Vi behöver yngre lantbrukare men det krävs att de är jätteintresserade, kan fokusera, är driftiga, sanna entreprenörer som dessutom gillar att leva med risker som världsmarknadspriser och inte minst vädret!
Krävs många gårdar
Johan Herrlin berättar att utvecklingen har länge gått mot rationalisering och strukturomvandling. På 1960-talet kunde tre personer, ett par och deras dotter, leva på gården med sju kor, två suggor och 50 höns.
– Idag kan det krävas nio gårdar och 250 hektar för att försörja en familj och tre anställda.
Men det finns en parallell utveckling.
– Trenden nu är närodlat, lokalt och bitvis ekologiskt, säger Johan Herrlin. Vi har 2000 kunder i nordöstra Skåne, hälften av dem är småbrukare som har fem hektar mark och uppåt. Det går att leva på små gårdar om man gör allt själv och förädlar själva.
Han tar ett annat exempel på en fårägare som jobbade vid sidan om men som lyckades få lönsamhet i gården och nu lever på på sina får.
– Men alla är gårdar är olika. Det är mycket svårt att generalisera. Men gemensamt är att det är en utmaning att driva en gård. Det går inte att omsätta sin idé om man inte tror att det går att göra annorlunda.
Några snabba frågor:
Är politikerna med på banan?
– Inte alltid. Vi har goda förutsättningar att driva lantbruk, men utmaningarna är stora – politiken, skatter, regler, faror….men så har det alltid varit. Det är bara att ta sats för att gå framåt. Står man stilla blir man omkörd.
Vad är svårast idag?
– Ett större kapital behövs, det är tuffare att gå in i affärer och det krävs mer. Det finns ingen handbok man måste hitta sitt sätt, sina förutsättningar. En del har djuröga, en del är bra på att skruva, en del hatar bokföring. Alla tänker annorlunda och det finner jag mycket inspirerande, det gör det här jobbet spännande.
Klarar man sig utan konsult?
– Nej, knappt någon, blir det förväntade svaret från chefskonsulten. Vi kan delge kunskap, vi kan sitta med vid förhandlingar med banken. Konsultens roll har ökat, vi ger råd, lantbrukaren tar besluten.