(Publicerad i ATL Utblick 9 mars 2023)
Hur går det för de nederländska lantbrukare som ska köpas ut eller tvingas till omställning? Jag har efter några kontakter med Nederländerna konstaterat att meningarna går isär men gemensamt för alla är att det råder en stor ovisshet.
Förslaget har väckt enorma protester och under 2022 har en mängd aktioner genomförts. Allra mest drivande, av de nära 20 jordbruksorganisationerna, är Farmers Defence Force (FDF).
FDF fortsätter att kämpa hårt och startade nu den första mars en kampanj för att få så många som möjligt att engagera sig i valet i provinserna den 15 mars. För det är på regional nivå som viktiga beslut fattas för landsbygden och jordbruket och valet är viktigt eftersom resultat påverkar hur senatsplatserna fördelas.
FDF anser förslaget skoningslöst och skriver i sin årsrapport för 2022 att regeringen Rutte ”… ljuger, fuskar, förstör och krossar. Det är därför som flaggor har hängt upp och ner på otaliga fasader och längs kilometerlånga motorvägar sedan början av 2022. Böndernas näsdukar hänger på bilar och lastbilar. Och stödet till jordbrukarna är oavbrutet.”
LTO, en av de största lantbruksorganisationerna, skriver i sin prognos fram till 2030 att: ”… utveckling och frågor på regional, nationell och global nivå kräver en förändrad jordbrukssektor. LTO har förbundit sig till tre teman, som alla 18 sektorer inom jordbruk och trädgårdsodling bidrar till: god mat, vacker grönska och starkt entreprenörskap.”
Margriet Knol och Arjen Boer, lantbrukare i de norra delarna av Nederländerna, förklarar i en mejlkonversation med mig, att det behövs ett djupare tag vad gäller jordbruket i Nederländerna. De säger att klimataktivisterna, naturskyddsorganisationerna, de politiska partierna och jordbrukarna måste komma överens.
De uppger att kväveproblemen är stora överallt i landet, utom i norr. Koldioxid- och metangasutsläpp från jordbruket är ett allvarligt problem som måste åtgärdas på kort sikt.
Problemet är att många lantbrukare, runt 20 procent, bedriver jordbruk utan giltigt tillstånd. Enligt Knol/Boer är det delvis politikernas fel, eftersom de under lång tid gått med på detta. Andra som är oroade för nedläggning är de som inte har någon efterträdare och de som har gård i närheten av naturreservat eller annan känslig miljö.
De mest högljudda protesterna kommer från de föråldrade jordbruken, utan arvinge och med sämre ekonomiska utsikter. De fruktar att de nya reglerna kommer att innebära slutet för deras verksamhet.
Knol/Boer menar att många marker är endast lämpliga för bete där värdefull mat, kött och mjölk, erhålls. Uppfödningen bör i stort sett ske utan tillförsel, eller mycket små inköp, av kraftfoder. De ser lösningen i en minskning av djurhållningen där antalet nötkreatur per hektar fastställs.
I stort ser Knol/ Boer positivt på framtiden. De tror att deras typ av jordbruk (extensivt, ekologiskt, med fokus på djurens välbefinnande och naturen) har en framtid i Nederländerna. Men de vill ha en klarhet och framför allt att regeringen skyndar sig, eftersom osäkerheten är en bromskloss för planering och utveckling.
Det enda som oroar dem är att lösningen på kväveproblemet kommer att ta så lång tid, och att det finns så mycket motstånd från det intensiva jordbruket, att politikerna kommer att välja en allmän åtgärd där samtliga jordbrukare måste ge upp nötkreatur.
Den jordbruksreform som Nederländernas regering antog i december 2021 syftar till att köpa ut 3000 gårdar till en kostnad av 25 miljarder euro fram till 2035. Bakgrunden är att Nederländernas högsta förvaltningsdomstol fastställde att för lite gjorts för att få ner jordbrukets kväveutsläpp. Detta föranledde premiärminister Mark Rutte att lägga fram det omdiskuterade förslaget, vilket väckte både ilska och upprörda känslor. Det beräknas att en tredjedel av Nederländernas kor, grisar och höns kommer att försvinna.